fredag 26 augusti 2011

Högt ovan jord

Min oansenliga längd gör att jag måste böja huvdet långt bakåt för att kunna se blommorna som svajar i topp. Det är Jordärtskockosplantorna som i år blivit över 2 meter höga och blommar just nu för fullt. Att de är besläktade med solrosor råder det inget tvivel om. Men jag tror att det är första gången jag njuter av blomningen. Annars brukar det vattnas i munnen och röntgenblicken försöker borra sig ner i jorden för att se hur stora knölarna blivit.

Men oj vad jag längtar efter att känna smaken av soppa på Jordärtskockor. Det är bland det godaste man kan äta. Eller kalvbiff, grovt mosad potatis med cheddarost, en sky och jordärtskockpuré. Suck... Det är kanske dags att skörda snart.

söndag 21 augusti 2011

Mödan värd

När "passa sådderna"-perioden på våren/försommaren är som mest intensiv, undrar jag varför jag lägger kraft på 1-åringar. Jag fastnar oftast för en bild eller löften om dofter. Men oj vad pilligt, noga med vatten och överkänsliga vissa är. Jag lider oftast av tidsbrist på våren eftersom jag jobbar inom skolan. Och jag lovar varje vår att inte odla för mycket, men så gör jag några beställningar och vips har det blivit fler sorter.
Men nu är det slut på klagomålen. Här är den underbara Blomstertobaken "Tinkerbell" som nu blommar för fullt. Hög, rak och tålig mot regn och blåst.

Blommorna är limegröna till att börja med , sen övergår insidan av blomman i tegelrött som intensifieras och blir djupt röd som på översta bilden.

Inte räckte det med en sorts Blomstertobak i år heller. Denna storblommiga sort, som jag glömt bort namnet på, föll jag för när Konnässörsklubbens katalog kom. Nu är jag glad över min girighet.

Här har vi annars ett av mina sorgebarn. Den högt prisade Luktärten. Jag har haft problem med att få den att komma igång efter omplantering tidigare år. Men i år provade jag "toarullsmetoden". Alltså, jag satte fröna, efter ett dygn i vatten, i toarullar fyllda med jord och plantera sedan plantan med rulle och allt när värmen kom. Allt gick bra i år... Men hur sjutton gör man med blomningen? De har inte börjat slå ut förrän nu! I slutet av augusti!! Får väl sitta med vinterjacka på för att trotsa höststormarna och lukta på mina blommor.

fredag 19 augusti 2011

Igår...

...hittade jag ett kuddöverdrag med detta underbara mönster. När det slutar blomma ute ska det fortfarande blomma inne hos mig.

måndag 15 augusti 2011

Ett fynd i kantarellmarker

En tidig söndagspromenad ledde fram till detta fantastiska ställe. Huset (platsen?) heter Sjöborgen och ligger mitt ute i skogen i Småland. Det är verkligen ödsligt och stilla.

Trädgården är en enda stor odlingsyta för grönsaker, bärbuskar och perenner. Funderar över vad farbrorn som anlade trädgården gjorde av alla grönsaker. Man kan ju bara använda en viss mängd. Personerna som tagit över huset har fortsatt i samma spår. Några gamla snöstolpar har blivit fågelskrämmor, eller är det för att mota bort rådjuren?

Tomten omgärdas av en vacker stenmur helt övertäckt av en klängväxt...

...som fortsätter fram till grinden. Man kan se att farbrorn använde enkla och billiga lösningar för att förverkliga sin vision. Visst är det nötta detaljer men oj, vad charmigt.

Gräsklipparen används endast till att göra infarten gångbar. Lätt som en plätt att sköta. Och vad kommer då namnet ifrån. Ja, jag tror utsikten från huset talar för sig själv.

Nattsvart vatten som lockar till att pröva fiskelyckan. Eller tänk att sitta vid strandkanten en tidig sommarmorgon och lyssna på ljuden över dimmig sjö. Och man kan ju alltid ta sig ett dopp som hunden Ella gjorde, innan det var dags att bege sig hem med en diger kantarellskörd.


onsdag 10 augusti 2011

En gång

Gångvägen upp till främre dörren blev till av ren lathet. Nej, jag menar inte att min man var lat när han la sten för sten för att få en snygg väg. Men vi bodde fortfarande i Stockholm när vi köpte huset, och jag insåg snabbt att grusgången som då fanns, aldrig skulle kunna hållas ogräsfri. Så efter en hel del funderande och massor av bläddrande i trädgårdstidningar bestämde jag mig för devisen "If you can´t beat them just live with them".

Så ogräset planerades in i bygget kan man säga. Vi låter det växa ganska vilt i gången, och ger det bara en omgång med trimmer ibland när den försöker skapa en äng. Stenarna är äkta smålandssten, alltså sånt man hittar överallt när man ska gräva i marken i det här landskapet. (Det roliga är att när Mannen arbetade som mest stannade det ofta folk och frågade var han köpt stenen.) På bilden ovan är det Silverarv Cerastium tomentosum som tagit sig ut från rabatten

Som jag erkänt tidigare, är jag värdelös på att planera mina rabatter, tänka på vad som passar ihop och när olika växter blommar. Men jag tycker faktiskt att det har blivit bra, precis så rörigt, roligt och färglatt som jag gillar. Just nu blommar Röd Temynta Monarda didyma tillsammans med Rudbeckia Echinacea purpurea på den ena sidan av gången.

På andra sidan håller precis Drakmyntan Physostegia virginiana på att slå ut sina tusentals blommor på höga spiror, omgiven av lila Temynta Monarda och Höstflox Phlox paniculata. Floxen var en av växterna som fanns här när vi flyttade till huset. Vacker, tålig och väldoftande.

Vill också visa ett annat lyckat möte, om än återigen oplanerat. I rabatten för 1-åringar, även 2-åringar får vara där, hade jag tidigare flera olika sorters myntor som jag efterhand har tagit bort. Den Bulgariska myntan har dock lyckats klänga sig fast i kanten av gräsmattan. Och faktiskt tycker jag om att känna myntadoft när jag drar fram med gräsklipparen. Nu blommar den för fullt och tillsammans med Mauretanska rödmalvan bildar de ett oslagbart par.

söndag 7 augusti 2011

Och till sist

Klart jag var tvungen att handla med mig något från Gotland. Hade gärna köpt Konstnärsgården i Ala (också värt ett besök om man gillar vacker konst i underbar miljö), men några 15 miljoner har jag inte. Istället hittade jag detta praktiska och snygga lådsystem. Jag har länge letat efter någonting som kan hjälpa mig att hålla ordning på mina fröer. Har försökt vara effektiv och sortera mängden fröpåsar efter när de ska sås; perennsådd i januari-februari i en hög, vårsådd mars-april i en annan och direktsådd i tredje högen. Är less på gummisnoddar som brister och fröpåsar i olika storlekar som gör det omöjligt att få någon ordning. Här har jag nu den ultimata lösningen. 3 lådor ovanpå varandra, och i zink för skönhets skull.

I samma butik hittade jag också en tvål med tillsatts av min absoluta favoritdoftväxt: Citronverbena. Bladen kan användas som smaksättning i mat eller hackas ner i sallad. Jag har min planta på trappan så att när jag passerar känner jag den fantastiska doften. Citronverbena måste förvaras inomhus under vintern och tappar bladen om du ställer den svalt. Men direkt när ljuset och värmen kommer tillbaka börjar det komma små gröna bladämnen på grenarna. Om du inte har en så har jag fortfarande några få plantor kvar till salu. Passa på!

En kalkstensgrå semester

Gotland har naturligtvis massor att erbjuda. Men för vår del fortsatte det i den grå skalan. Detta utflyktsmål är värt ett besök; Hotell Furillen. Följ länken för fler bilder och få mer information. Platsen tar andan ur en. Det är fulsnyggt eller är det bara fult... eller skitsnyggt.

En fabrik som byggts om till hotell. Fantastiskt att se hur man använt det befintliga och förstärkt det. Allt är genomtänkt, t.o.m. cyklarna som står parkerade utanför (till gästerna eller för uthyrning?) är alla beigegrå Skeppshultcyklar. Solstolarna i trä utanför rummen har fått den vackra grå ytan som obehandlat trä får.

Och så växterna. Ja, som ni ser ovan: enkelt, stramt och grönt. Om det fanns någon färg var det blått från någon vildväxande Blåeld som förirrat sig in i gruset.

fredag 5 augusti 2011

Bland det snyggaste jag sett

Har varit en vecka på Gotland. En semester som gjorde gott både i kropp och själ. Gjorde ett besök på Skulpturfabriken och knockades totalt. Allt är snyggt, genomtänkt och går i kalkstensgrått.

Ett par blommor tillverkade i rostig metall stod i en hög rak vas. Enkelt och vackert.

Det blev många längtansfulla åååh och listan över framtida inköp lång. Egentligen är jag ingen minimalist, tycker om lagom med färg, hellre mer än för lite. Kan det vara Gotland med sitt steniga landskap och speciella ljus som inspirerar?

Även trädgården bestod av få färger, raka linjer och kalkstensgrå nyanser. Växterna var i huvudsak träd och buskar (med andra ord mycket blad och raka linjer), och det som blommade gick i blått (Afrikas blå lilja, Clematis och blå Jakobs stege bl.a.).

Men det som jag verkligen fastnade för var denna rumsavdelare/hylla. Så snyggt, så praktiskt! Skulpturfabriken måste besökas om man är på ön.